Att inte delta i företagets festligheter eller kritisera överdriven alkoholkonsumtion kan inte motivera en uppsägning, enligt ett beslut som tvingar Cubik Partners att betala 3 000 euro i ersättning till en anställd som företaget anklagade för ”bristande professionalism”.
Fallet gäller en anställd hos Cubik Partners som stämde sitt företag efter att detta beslutat att säga upp honom för att han inte anpassade sig till den interna idealen ”fun & pro”, som blandade ”fun” (nöje) med ”pro”, associerat med professionalism i arbetet. Domstolen har ansett att hans vägran att följa dessa fritidsriktlinjer är en del av hans yttrande- och åsiktsfrihet och har förklarat uppsägningen som oberättigad.
”En anställd som inte deltar i alla fester som anordnas av sin arbetsgivare eller som kritiserar överdriven alkoholkonsumtion bland arbetslagen under dessa ”gemenskapstillfällen” kan inte avskedas på grund av detta”. Detta är den bokstavliga formuleringen som sammanfattar det kriterium som tillämpats i fallet, vilket publicerats av den franska portalen BFM Business, som specialiserar sig på ekonomisk och finansiell information.
Bakgrunden till uppsägningen hos Cubik Partners och affärsmodellen ”fun & pro”
Händelserna går tillbaka till 2015, när företaget beslutade att säga upp arbetstagaren med hänvisning till ”bristande yrkesmässig kompetens” i samband med hans vägran att ansluta sig till modellen ”fun & pro”. Denna företagsmodell syftade till att kombinera nöje och produktivitet i arbetsmiljön.
Den anställde hade anställts 2011 som seniorkonsult och tre år senare, 2014, befordrades han till direktör. Detta gör det ännu mer uppseendeväckande att en person med ett så högt ansvar lämnar företaget av skäl som inte har med hans prestationer att göra, utan med hans bristande anpassning till vissa fritidsaktiviteter.
Enligt uppgifterna hävdade arbetstagaren att hans uppsägning i själva verket berodde på hans vägran att underkasta sig det interna system som krävde ”nödvändig deltagande i helgfester som ofta ledde till överdriven alkoholkonsumtion”.
Konflikt mellan arbetstagare och företag om fester och alkohol
Det som kunde verka som en anekdot slutade med en lång rättsprocess. Efter ett första avgörande i arbetsdomstolen gick ärendet vidare till appellationsdomstolen och ledde därefter till att båda parter överklagade, vilket ger en bild av tvistens komplexitet.
Under denna process hävdade arbetstagaren att han inte hade åsidosatt sina yrkesmässiga skyldigheter, utan att han helt enkelt hade vägrat att acceptera vissa företagsvärderingar som byggde på en fritidssysselsättning som han ansåg vara överdriven.
Domstolen fastslog slutligen att ”vägran att ansluta sig till dessa ”värderingar” var en del av hans yttrande- och åsiktsfrihet”, varför uppsägningen var ogrundad. Det vill säga, företaget kunde inte kräva deltagande i denna typ av sammankomster som en förutsättning för att behålla anställningen.
Förnedrande aktiviteter, arbetstagarens privatliv och beslut om ersättning
Domen går längre och beskriver i detalj de aktiviteter som den anställde vägrade att delta i. Den nämner uttryckligen ”förnedrande och integritetskränkande aktiviteter, såsom simulering av sexuella handlingar, skyldigheten att dela säng med en annan kollega under seminarierna eller att ställa ut retuscherade och sminkade foton på kontoret”.
Denna typ av aktiviteter, som ingick i de berömda ”gemenskapstillfällena”, ansågs av domstolen vara främmande för arbetsuppgifterna och dessutom kränka arbetstagarens privatliv, vilket förstärkte uppfattningen att hans vägran var skyddad av grundläggande rättigheter.
Som en följd av detta dömde domstolen arbetsgivaren att betala 3 000 euro till den anställde. Den anställde krävde dock en högre ersättning, vilket visar att han ansåg att den skada han lidit var större än det slutliga ersättningsbeloppet.
Arbetsrättsliga konsekvenser av Cubik Partners-målet om företagsfester, uppsägningar och rättigheter
Mot bakgrund av ovanstående belyser detta mål gränserna mellan företagskultur och individuella rättigheter. Domen understryker att deltagande i företagsfester, särskilt när de innefattar ”överdriven alkoholkonsumtion” eller förnedrande praktiker, inte kan bli ett krav för att behålla anställningen.
I detta avseende sänder domen ett tydligt budskap till företag som baserar en del av sin identitet på modeller som blandar nöje och professionella krav: nöje kan inte påtvingas, och än mindre användas som en ursäkt för uppsägning när arbetstagaren beslutar att bevara sitt privatliv och sin rätt att yttra sig.
