Elektronikindustrin producerar cirka 50 miljoner ton avfall per år. Detta avfall är fullt av underutnyttjade strategiska resurser. En ton av detta avfall kan innehålla upp till 400 gram guld, vilket är en mycket högre halt än i malm som bryts i industriella gruvor, där utbytet sällan överstiger 5 gram per ton.
Trots denna potential undgår 80 % av elektroniskt avfall fortfarande strukturerad återvinning och behandlas ofta under farliga förhållanden, med kvicksilver eller cyanid, till skada för miljön och folkhälsan.
Ett schweiziskt genombrott revolutionerar guldåtervinningen
Forskare vid ETH Zürich har utvecklat en banbrytande teknik för att utvinna guld från elektroniska kretsar. Deras metod bygger på användning av fibriller från vassle, en biprodukt från ostindustrin, som omvandlas till proteinsvampar.
Dessa biologiska strukturer fångar selektivt upp guldjoner som är upplösta i en metallisk lösning som erhålls efter behandling av moderkort. Materialet värms sedan upp till hög temperatur för att producera fasta guldklimpar av 22 karat, utan användning av vanliga kemikalier.
Denna modell går utöver logiken om avkastning per kilo. Den bygger på ett mer resilient och cirkulärt ekonomiskt paradigm, baserat på utnyttjande av outnyttjade resurser och en miljöneutral process.
Mot en cirkulär ekonomi för elektroniska komponenter
Målet är tydligt: att minska beroendet av gruvdrift genom att utveckla en återvinningsindustri som kan återvinna, rena och återanvända metallerna i uttjänta apparater.
Behandlingen följer en strukturerad kedja:
- insamling av apparater,
- manuell demontering,
- behandling av komponenter med proteiner,
- selektiv återvinning av metaller,
- omförpackning till värdefulla tackor eller nuggets.
Andra material som koppar, palladium, nickel eller silver kan också återvinnas genom att kombinera denna metod med tekniker för pyrometallurgi eller hydrometallurgi, som redan är kända inom industrin.
Omvärdera värdet av digitalt avfall
Denna paradigmförändring avslöjar en viktig geoekonomisk utmaning: metallerna i miljontals oanvända eller uttjänta apparater utgör en betydande alternativ resurs.
Guld, som finns i kretskort och kontakter, är bara ett exempel. Genom att återvinna dessa komponenter på rätt sätt kan stater, företag och till och med privatpersoner bidra till en mer självständig och hållbar strategi för resurshantering.
Investeringar i fysiska metaller: ett strategiskt val
I ett ekonomiskt klimat präglat av geopolitisk instabilitet, skuldsättning och systemrisker inom bankväsendet är investeringar i fysiskt guld fortfarande en relevant strategi för att bevara förmögenheten. Guldtackor, historiska guldmynt, investeringssilver – alla dessa materiella tillgångar möjliggör en diversifiering utanför banksystemet.
De representerar inte bara en värdebevarare, utan också ett verktyg för delvis avbankisering i en värld där digitala tillgångar och derivat som är frikopplade från verkligheten utsätter sparande för extrem volatilitet.
