Matematikerna David Stewart och David Cushing från Manchester University ställde sig en lika kurios som komplex utmaning: att ta reda på om det finns ett minimiantal lotter som garanterar en vinst i lotteriet. För att göra detta använde de sig av finit geometri och tillämpade sina beräkningar på det brittiska lotterisystemet, där sannolikheten att vinna jackpotten är en på 45 miljoner. Deras mål var att testa om slumpen kan övervinnas med matematik.
Modellen de utformade baseras på en struktur som kallas Fanos plan, som används för att organisera numeriska kombinationer så att alla möjliga kombinationer täcks. Med tre Fanos planer och två ytterligare trianglar lyckades de skapa ett mönster där minst två nummer i varje dragning matchar en av de köpta lotterna. På så sätt kom de fram till att det krävs 27 lotter för att säkerställa en vinst.
Varje lott kostar två pund, vilket innebär en investering på 54 pund totalt (cirka 65 euro). Forskarna klargör dock att metoden endast garanterar en vinst, inte ekonomisk vinning. I de tester som genomfördes var resultaten blygsamma: främst återbetalningar eller ytterligare deltaganden, med en sannolikhet att få tillbaka pengarna på mindre än 1 %. Kort sagt, matematiken kan inte besegra turen.
Ändå har studien väckt intresse inom teknikområdet. För att lösa problemet använde författarna Prolog, ett programmeringsspråk som skapades för ett halvt sekel sedan och som fortfarande är användbart inom områden som artificiell intelligens. Tack vare detta verktyg kunde de visa att det inte är möjligt att minska antalet lotter utan att utelämna kombinationer. Deras slutsats: även om beräkningen garanterar en vinst, är lyckan fortfarande oförutsägbar.
