En grundlig studie genomförd av Tekniska universitetet i München har avgjort debatten om vilket värmesystem som är bäst. Forskarna analyserade 13 olika system och tog hänsyn till både deras ekonomiska lönsamhet och deras miljöpåverkan. Resultaten omkullkastar vissa förutfattade meningar.
Med tanke på de exploderande energipriserna och den växande miljöhänsynen blir det avgörande att välja rätt värmesystem. Husägare känner sig ofta vilsna bland de olika alternativen som finns på marknaden: värmepump, pelletskamin, gassystem… Varje installatör lovordar sin egen lösning. Men hur ser det egentligen ut? I en studie som publicerades förra året ger ett team av tyska forskare äntligen konkreta svar baserade på vetenskapliga data.
En rigorös metodik som förändrar spelplanen
Forskarna har inte gjort halva saker. För att få tillförlitliga resultat har de simulerat funktionen hos 13 olika värmesystem i ett typiskt tvåvåningshus. Deras innovativa tillvägagångssätt kombinerar livscykelanalys (LCA) för att utvärdera miljöpåverkan och nettonuvärde (NPV) för att mäta ekonomisk hållbarhet. Denna dubbla analys gör det möjligt att identifiera de lösningar som verkligen är effektiva på alla plan.
Teamet tog hänsyn till alla parametrar: installationskostnader, energiförbrukning, underhållskostnader, men också koldioxidutsläpp och användning av naturresurser. Forskarna har till och med integrerat den troliga utvecklingen av energipriserna och framtida förändringar i den tyska elmixen i sina beräkningar.
Luft-vatten-värmepumpen med solceller vinner
Resultaten är entydiga: luft-vatten-värmepumpen i kombination med solceller hamnar i topp i rankningen när det gäller miljöeffektivitet. Detta system har en 17 % lägre miljöpåverkan än referensen (gaskamin) och sänker samtidigt kostnaderna med 6 %. Även i det värsta scenariot som forskarna har tänkt sig är denna lösning mer effektiv än många alternativ.
Denna duos enastående prestanda kan förklaras av flera faktorer. För det första utnyttjar luft-vatten-värmepumpen effektivt energin i utomhusluften. För det andra minskar tillägget av solcellspaneler avsevärt elräkningen och systemets koldioxidavtryck. Forskarna betonar även att en optimering av den egna förbrukningen av solenergi skulle kunna förbättra dessa resultat ytterligare.
Överraskningar i rankningen
Vedförgasningspannan placerar sig överraskande högt och hamnar på andra plats när det gäller miljöeffektivitet. Den har en 42 % lägre miljöpåverkan än gaspannan, trots att den kostar 20 % mer. Detta goda resultat förklaras särskilt av att trä betraktas som en förnybar resurs, förutsatt att det kommer från hållbar skogsförvaltning.
Däremot är vissa system som anses vara miljövänliga en besvikelse. Pelletspannan i kombination med solvärme och värmepumpen med isackumulator har sämst prestanda när det gäller miljöeffektivitet. Forskarna förklarar att komplexiteten hos dessa system och deras höga kostnad inte uppväger deras miljöfördelar.
Gaskedjan är visserligen ekonomisk i drift, men straffas av sin stora miljöpåverkan. Den genererar de högsta utsläppen av växthusgaser av alla system som studerats, även när den kombineras med solvärmepaneler.
