Är sig själv, inte ett varumärke

En lågmäld uppmuntran. Så beskriver Denison Witmer sin nya skiva, som inte bär någon annan titel än hans namn. Ett uttryck för att sångerna är ännu mer personliga än tidigare.
– Den viktigaste beståndsdelen i min konst har alltid varit ärlighet, säger han.

– – – – – – – – – – – – – – – – –


Den amerikanske singer-songwritern Denison Witmer är aktuell med en ny skiva, där han fortsätter med sina vackra, lite vemodiga sånger om det han möter i sitt liv; om sin familj, sina vänner, sin tro och sin längtan.

När jag når Denison under pågående Europaturné, förklarar han att han valde att bara ha sitt namn som titel på skivan – hans tionde – för att han insåg att den handlar ännu mer om honom själv än hans tidigare. Men det finns också en lite mer, som han säger, sarkastisk anledning: Idag pratas det mycket om vikten av att ha ett “varumärke”. En mentalitet som Denison är ytterst obekväm med; han vill inte se sig själv som ett varumärke.

– Den viktigaste beståndsdelen i min konst har alltid varit ärlighet. Genom att kalla min skiva Denison Witmer, kände jag att jag erövrade rätten till mitt varumärke – och skojade samtidigt lite med mig själv – men det är samtidigt den mest ärliga titeln jag kunde ge den. Det är jag. Jag gömmer mig inte bakom något annat än mina egna idéer och berättelser.

Denison, som bor i Philadelphia tillsammans med hustrun Jennie och ettårige sonen Asa, äger numera en inspelningsstudio i Brooklyn i New York. Där spelades skivan in med kompanjonen Devin Greenwood som producent. Den ges ut av skivbolaget Asthmatic Kitty, som grundades av artistkollegan och vännen Sufjan Stevens, som även medverkar på skivan.

– Jag skrev mycket av texterna utifrån fria associationer. Några av dem kom till genom att jag sjöng vad som kom för mig medan vi spelade in. Det kändes befriande att bara släppa tanken fri och inte fundera så mycket över vad allt betydde förrän sången var klar. Jag försöker ha tillit till det gamla talesättet att “sanningen visar sig i sin egen tid”.

Han beskriver skivan som en lågmäld uppmuntran till den som känner sig frågande inför sitt förflutna och sin framtid – och kämpar med att förbli hängiven till något man känner sig kallad att göra. Även om sångerna är skrivna utifrån hans högst personliga perspektiv tror han att sångerna kan vara allmängiltiga.

– Jag relaterar själv främst till konst som är extremt personlig, så jag hoppades att desto mer personlig jag var, desto mer skulle jag beröra lyssnarna med något relevant för deras egna liv.

Låtarna innehåller mycket av reflektioner över åldrandet, livet och karriären. Har han då kommit fram till något beslut vad gäller framtiden och sin egen kallelse?

– Just nu vill jag bara vara den bästa tänkbara maken, pappan och sonen. Jag är inte helt säker på hur musiken passar in i allt det där. Jag kommer aldrig sluta att skriva och spela in sånger, men jag kan inte säkert säga att det kommer att fortsätta vara min karriär. Det får visa sig.

– Jag är här för att dela med mig av min konst, och det kommersiella är bara en biprodukt som antingen finns eller inte finns där. När jag inte längre får betalt för att göra musik, då hittar jag ett annat jobb där jag får hjälpa människor på något sätt.

Denison Witmer har genom åren spelat mycket i Sverige, bland annat har han tre gånger medverkat på festivalen Frizon utanför Örebro. Det är dock inte aktuellt i år. Så när får vi se honom här igen?

– Snart, hoppas jag! Jag älskar Sverige, och lämnar kvar en del av mig själv varje gång jag är där.

(Artikeln publicerad i tidningen Dagen.)

Bilder: Asthmatic Kitty

Det här inlägget postades i Artiklar, Kultur, Musik, Tro/Andlighet/Livsfrågor. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.