Ett eget musikaliskt kosmos

David Eugene Edwards har i mångt och mycket skapat sin egen genre. Det som började som något slags goth-countryrock med bandet 16 Horsepower, blev sedan med Wovenhand något mera sprött och folkmusikinspirerat – för att sedan bli allt tyngre och mera storslaget för varje platta. På nya skivan känns det som att han landat i alla nyanser av bandens uttryck genom åren. Tyngden och storslagenheten från de senaste plattorna finns kvar, som i inledande Come brave. Men fans av den tidiga karriären har mer än på länge att hämta här: som i Crystal palace, Golden blossom och The hired hand. Här med en fullödig ljudbild, full av detaljer.

Skivans titel syftar på ett tema av fascination inför stjärnhimlen och kosmos – och det som finns bortom. Edwards kristna tro får som vanligt stort utrymme; den är själva nerven i allt han gör. Som få andra får han stor respekt för detta i den sekulära rockvärlden. Det handlar nog mycket om att han upplevs som äkta, men förstås också om kvalitet och konstnärlig integritet: Där andra lätt blir efterföljare och kopior, där går Edwards före och visar nya vägar. Hans musik är något av ett eget kosmos – som det alltid är inspirerande och energigivande att utforska. Så på med hörlurarna, vrid upp volymen och låt dig förundras!

Wovenhand
Star treatment
(Glitterhouse/Border)
Betyg: 4 (av 5)

(Recensionen har publicerats i tidningen Dagen.)

Det här inlägget postades i Musik, Recensioner. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *