Den långa vägen till tillit

Countryartisterna Waylon Jennings och Jessi Colter hade ett kärleksfullt men stormigt äktenskap, främst på grund av Waylons mångåriga drogmissbruk. I sin nyutkomna självbiografi berättar Jessi Colter om deras liv tillsammans och bådas väg tillbaka till sin barndoms kristna tro – en resa som för Waylon var extra svår och lång.


Vid sidan om Johnny Cash och June Carter var Waylon Jennings och Jessi Colter under många år countrymusikens främsta och mest omskrivna artistpar – med varsin egen lyckad musikkarriär och ständigt närvarande i varandras.

På 1970-talet var Waylon Jennings portalfigur i det som kallades outlaw-country, en protest mot det utslätade kommersiella soundet från musikfabrikerna i Nashville. Musikaliskt var outlaw-countryn en kombination av en tillbakagång till countrymusikens ursprung och en rockigare ”hippievariant”. (Det var ju trots allt 70-tal.)

Det stora genombrottet för den löst sammanhållna rörelse var samlings-LP:n Wanted! The Outlaws som utkom 1976 och sålde i drygt fem miljoner exemplar. På skivan medverkade Waylon Jennings, Willie Nelson, Tompall Glaser och Jessi Colter. När skivan kom ut hade Colter haft en jättehit med sången I’m not Lisa och sålde faktiskt fler skivor än maken. Men snart blev rollerna ombytta; Waylon kom att bli en av de mest framgångsrika artisterna inom den amerikanska countrymusiken.

I sin nyligen utkomna självbiografi An outlaw and a lady skriven tillsammans med David Ritz, berättar den idag 74-åriga Jessi Colter om sitt liv med musiken och Waylon Jennings. Men framförallt är det en bok om hennes tro och andliga resa.

Jessi – ett artistnamn, egentligen Mirriam – och Wayon växte båda upp i pentekostala rörelser, men med helt olika erfarenheter. När Jessi och Waylon börjar träffas – Jessi har då ett äktenskap bakom sig och Waylon tre – kommer frågan om Gud och kyrkan upp tidigt i relationen. Under en bilfärd berättar Waylon att hans familj var medlemmar i Church of God in Christ och beskriver församlingen som strikt fundamentalistisk. Hoten om straff och helvete var ständigt närvarande:

– Det var rädslans evangelium som trycktes ner i halsen på mig. Så du kanske inser att jag idag har svårt för det där med kyrkan.

När han säger till Jessi att han förstår att det måste varit tufft att växa upp som pastorsbarn, svarar hon:

– Inte alls, jag gillade det.

Hon förklarar sedan att mammans kyrka predikade kärlek, inte rädsla. Men att hon trots det lämnat sin tro för att undersöka andra sätt att se på världen.

Jessis mamma Helen D Johnson var evangelist i First Lighthouse Evangelical Center i Mesa i Arizona, och Jessi fick redan som liten medverka som sångare i hennes tältkampanjer. Jessis beskrivning av den här tiden är ömsint och genom hela boken lyfter hon fram mammans starka tillit till Gud, en tillit som gjorde att hon gav sina barn stor frihet att leva och välja som de själva vill. Även när Jessi levde ett liv avsevärt annorlunda än sina föräldrars och hade lämnat sin tro, kände hon sig alltid respekterad och villkorslöst älskad.

Berättelsen om Jessi Colter och Waylon Jennings är en vacker och fascinerande kärlekssaga om två människor med en magnetisk dragning till varandra och en stark kärlek. Men det är också en (alltför vanlig) berättelse om en kvinna som tålmodigt väntar, förlåter och står vid sin missbrukande mans sida. Medberoendet blir tydligt under läsningen av Jessis bok. Hon benämner det själv inte riktigt så – men hon varken förtiger eller frossar i de svarta sidorna, som hans otrohet.

När hon själv mår som sämst, påbörjar hon resan tillbaka till sin barndoms Gud. Hon besöker regelbundet en rad olika kyrkor i hemstaden Nashville: en pingstförsamling involverad i Jesusrörelsen, olika presbyterianska kyrkor där hon upptäcker liturgin, en katolsk kyrka där hon tyst njuter av mässan och en grupp messianska judar som hon fascineras av. Genom att möta så många olika gudstjänstformer känner hon sig alltmera dragen till Gud.

Sitt andliga hem för de närmast 20 åren hittar hon i en afrikansk-amerikansk pingstkyrka. Där i den inkluderande, gospelsjungande församlingen kan hon till slut säga att hon hittat tillbaka till Gud. Sin återfunna tro uttrycker hon på skivan Mirriam, sin lite udda men fina gospelskiva från 1977.

Trots sin negativa syn på kyrkor och religion respekterar och stöttar Waylon hela tiden Jessi i hennes sökande och tro; han ser vad det betyder för henne. När han 1984 äntligen gör sig fri från drogerna, inträder ett större lugn i deras liv. För Waylon återstår många framgångsrika år, bland annat med supergruppen Highwaymen tillsammans med Johnny Cash, Wille Nelson och Kris Kristofferson. Men decennier av obefintlig sömn och kemisk energi börjar ta ut sin rätt och de sista åren innan han går bort 13 februari 2002 präglas av sviktande hälsa.

De båda fortsätter prata om Gud och tro. Jessi beskriver i sin bok flera sådana samtal, bland annat ett under ännu en bilfärd, där Jessi nu sitter vid ratten eftersom Waylon på grund av sin hälsa inte längre får köra. Ämnet är nåd och förlåtelse, ett svårt koncept för Waylon:

– Du pratar om nåden, att alla kan få den, att det är Guds gåva, säger han. Att tro på den är en sak, men att verkligen känna den i själ och hjärta, det är en helt annan sak.

– Jag vet att det inte är lätt, säger Jessi. Det är som att hitta något som redan finns där.

Trots Waylons gradvis försämrade hälsa beskriver Jessi en människa som vid slutet av sitt liv kommer till ro i sitt inre, som försonas med sin bakgrund och sin stolthet. Och sin Gud. Några månader före sin död tar han steget att uttala det som Jessi väntat på; att han liksom hon vill – som man sa i deras barndomskyrkor – ”följa Jesus”.

Han som redan 1995 i en av sina sånger skrev: ”I do believe in a higher power, one that loves us one and all” och ”I believe in a loving father, one I never have to fear” hade slutligen gjort upp med det rädslans evangelium som tagit hans tro ifrån honom. Med hans egna ord:

– Jag känner mig tillfreds. Min kropp sviker mig, men min själ mår bra.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

JESSI COLTER

Född 1943. Amerikansk sångare, musiker och låtskrivare. Hennes första album kom 1970 och skivkarriären innefattar hittills elva egna album och ett tillsammans med maken Waylon Jennings. Nyligen släpptes hyllade skivan The Psalms, med tolkningar av psaltarpsalmer. Även aktuell med självbiografin An outlaw and a lady (Nelson Books), ännu ej utgiven på svenska.

WAYLON JENNINGS

Född 1937, död 2002. Amerikansk sångare, musiker och låtskrivare. En av de mest framgångsrika och inflytelserika artisterna inom den amerikanska countrymusiken. Första albumet kom 1964 och hans mångmiljonsäljande skivkarriär innefattar drygt 50 album. Valdes 2001 in i Country Music Hall of Fame.

Bilder: Pressbilder från förlag och skivbolag.

(Artikeln är skriven för tidningen Dagen.)

This entry was posted in Artiklar, Böcker, Kultur, Musik, Tro/Andlighet/Livsfrågor. Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>