Fred genom förståelse

Ett av de många citat som tillskrivs Albert Einstein lyder: ”Fred kan inte tvingas fram med makt, fred kan bara uppnås genom förståelse.” Detta synsätt tycks varit ledstjärna för den amerikanske generalen Douglas McArthur, när han som högste befälhavare ledde ockupationen av Japan efter krigsslutet 1945. I filmen Emperor gör den rutinerade Tommy Lee Jones generalen till en något excentrisk men kompromisslös och rättrådig man. En skådespelarinsats som är en av filmens stora tillgångar – och som också går i linje med hur MacArthur beskrivs i historieböckerna.

USA står inför en grannlaga uppgift: Hur ska man hantera kejsare Hirohito, som av japanerna anses som gudomlig och har deras hängivna lojalitet? Ska han dömas för krigsbrott, något som riskerar orsaka ett folkligt uppror? Vilken roll spelade egentligen kejsaren för kriget i allmänhet och anfallet mot Pearl Harbor i synnerhet? Är han verkligen den pacifist han sägs vara och kriget ett resultat av andra krafter?

Douglas MacArthur förstår att här krävs försiktighet och framförallt kulturförståelse. Därför har han utsett general Bonner Fellers (Matthew Fox) till sin högra hand, eftersom denne bott och studerat i Japan innan kriget. Han får tio dagar på sig för en utredning om kejsarens roll. Något som kräver att han lyckas ta sig in bland japanska ministrar för att få dem att berätta om vad kejsaren gjort och sagt. Än en gång får han inblick i en kultur där begrepp som heder, lojalitet och hängivenhet spelar en högst aktiv roll – och där tradition och modernitet existerar parallellt.

Fellers använder också tiden till att försöka få reda på vad som hänt med Aya (Eriko Hatsune), en ung japanska han haft ett förhållande med, men som bryskt avslutats innan krigsutbrottet. Deras kärlekshistoria speglas i tillbakablickande scener filmen igenom. Tyvärr tillför inte denna något klichéartade historia särskilt mycket, snarare drar den ner tempot och tar bort fokus från det verkligt intressanta: Fellers utredning om kejsaren.

Här saknas också en problematisering av USA:s eget agerande i krigsslutet. De förödande atombomberna över Hiroshima och Nagasaki och brandbombningen av Tokyo nämns mest som konstateranden. Ändå en sevärd film om en tid och en process som finns all anledning att spegla. Emperor är ingen vanlig krigsfilm, snarare än fredsfilm – och sådana behövs det fler av.

– – – – – – – – –

Film: Emperor
Regi: Peter Webber
Skådespelare: Matthew Fox, Tommy Lee Jones, Eriko Hatsune m fl
Svensk premiär: 6 september

(Recensionen publicerad i Sändaren.)

Det här inlägget postades i Film, Recensioner, Samhälle/Politik. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *