Poesi från en sångmästares gömmor

Under nästan sex decennier skrev Johnny Cash sånger som idag är en del av den amerikanska sångskatten. Mindre känt är att han under hela sitt liv också skrev dikter. Nu har för första gången ett urval av dessa publicerats.


Bob Dylans nobelpris gav ny aktualitet åt förhållandet mellan sångtexter och poesi: Vad händer med texter som är skrivna för att sjungas när man tar bort musiken? Fungerar de som poesi och litteratur i sin egen rätt? Musiken kan både förklara och förstärka orden; sätta dem i ett sammanhang och addera stämningar. Men den kan också fungera som ett ”skydd”, som döljer och räddar orden. Lästa framstår då orden ibland som märkligt platta. Därför är det ofta med blandade känslor jag läser böcker där artister publicerat sina sångtexter.

En del låtskrivare skriver och publicerar också poesi – som nyss bortgångne Leonard Cohen –vilket förstås är en helt annan sak; där utgår bedömningen självklart från orden i sig, även om poetens musik kan bidra till kontext och förståelse. Musiklegendaren Johnny Cash (1932–2003) skrev också poesi, men förutom enstaka poem på skivomslag publicerade han den aldrig. I hans kvarlåtenskap återfanns mängder av nedtecknade texter och poem från hela hans liv. Nu har sonen John Carter Cash tillsammans med poeten och litteraturprofessorn Paul Moodon valt ut 41 dikter som samlats i boken Forever words – the unknown poems.

Moodon, som själv fick Pulitzer-priset 2003 för en av sina diktsamlingar, gör i sin introduktion en fin analys av Cashs diktning, där han lyfter fram den metriska, ofta sångbara formen. Han söker formens rötter och framhåller att Cash var influerad av den skotska/irländska dikt- och sångtraditionen och dess berättelser med omkväden. Något som är uppenbart i många av dikterna i den här boken – som The ballad of Johnny Capman och The captain’s daughter.

Ingen vet om några av dessa texter är tänkta som sånger, men urvalet är genomtänkt och det fungerar utmärkt att läsa dem alla. De flesta dikterna är daterade och till många av dem finns också fotografier av det handskrivna manuset, vilket skänker en särskild närvaro.

En del av dikterna låter oss blicka in i det ytterst personliga. Hans brottning med droger och missbruk tar gestalt i Going, going, gone, skilsmässan från Viviann Liberto i You never knew my mind, kluvenheten inför sin framgång i Don’t make a movie about me. Hans tro och förtröstan till Gud återspeglas i flera dikter, bland annat He bore it all for me. Bibeln finns ständigt närvarande, ibland extra tydligt som i Job, en lång dikt utifrån bibelberättelsen om Jobs kamp med Gud.

För mig är en av favoriterna här I heard on the knews. En reflektion utifrån Vietnamkriget och den absurda nyheten att det har utlyst ”en paus” i stridigheterna så att vietnameserna ska kunna plantera sitt ris:

What kind of animal is man
That he would paus
In his killing
To go about the business
Of preparing for the living
Knowing
That he will immediately return
To the business of killing?

En annan är Forever, skriven sommaren 2003, endast några veckor innan hans bortgång. Den avslutas:

But the trees that I planted
Still are young
The songs I sang
Will still be sung

Johnny Cashs sånger kommer definitivt att fortsätta spelas och sjungas. Hans ord förtjänar också att fortsätta läsas.

– – – – – – – – – – – – –

BOK
Forever words – the unknown poems
Johnny Cash
(Blue Rider Press/Canongate Books)

Fotnot: Några av dikterna i ”Forever words” håller på att tonsättas och spelas in av en rad artister ­– Chris Cornell, T Bone Burnett, Jewel, Jamey Johnson m fl – för en skiva som planeras utkomma hösten 2017.

(Texten har publicerats i tidningen Dagen.)

This entry was posted in Böcker, Kultur, Musik, Recensioner. Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>