Stark comeback av Sophia Loren i film om oväntad vänskap

Sophia Loren är en av de ”klassiska” filmstjärnorna och debuterade på vita duken för över 70 år sedan. De senaste tio åren har hon inte setts i några roller alls, och den allmänna uppfattningen var att hon hade dragit sig tillbaka. (Hon fick trots allt redan 1991 en Heders-Oscar för sin livslånga betydelse inom filmen.) Därför är det såklart en världsnyhet att hon nu, 86 år gammal, återvänder i en ledande filmroll. Att det är hennes son, regissören Edoardo Ponti, som lockat tillbaka henne är kanske inte så konstigt. Här borde såväl tryggheten som känslan för vilken roll som skulle göra den åldrade skådespelaren rättvisa finnas.

Och precis så visar det sig vara. I Med livet framför sej glänser Sophia Loren med stor självklarhet. Men så har hon också en fantastisk motspelare i 14-årige Ibrahima Gueye. Det är främst det fina och sporrande samspelet dem emellan som bär filmen och gör den angelägen.

Filmen bygger på romanen Med livet framför sej av Émile Ajar (pseudonym för Romain Gary), som filmatiserades 1978 i Oscars-belönade Madame Rosa med hyllade Simone Signoret i huvudrollen. Med andra ord är det ganska vågat att ge sig på en nytolkning. Men det lyckas över förväntan. 

Grundstoryn är densamma, men flyttad från Frankrike till Italien. I kuststaden Bari lever Madame Rosa, judisk Förintelseöverlevare och exprostituerad, som tagit som sin uppgift att ge barn till prostituerade en fristad, för längre eller kortare perioder när deras mammor inte kan ta hand om dem. Rosa är respekterad I kvarteret, där hon är något av en social institution.

En dag får hon av sin läkare och vän doktor Coen (Renato Carpentieri) frågan om hon tillfälligt kan ta över vårdnaden av 14-årige Mohamed, kallad Momo, flyktingbarn från Senegal. Hon har redan två barn inneboende. Då Momo tidigare rånat henne på gatan, är hon inte intresserad, men går så småningom motvilligt med på att han får flytta in. Momo är precis lika motvillig. I smyg arbetar han åt en knarklangare och säljer droger runtom i staden. Han vill vara sin egen och leva vuxenliv, sin unga ålder till trots. 

Rosa ser och förstår mer än Momo tror. Hon ordnar ett extrajobb åt honom hos handlaren Hamil (Babak Karimi), i vilken hon också ser en trygg fadersgestalt. Eftersom Momo är född muslim – “men det visste jag inte förrän jag började skolan” – vill hon också att han ska få lite andlig vägledning av den timide och kloke Hamil.

Ibrahima Gueye är lysande i rollen som Momo. Helt självklar, full av undertryckt ilska, med en hel värld inombords och känslorna vibrerande utanpå. Långsamt börjar en vänskap spira mellan Rosa och Momo. Det de ser och känner igen hos varandra tycks vara brustenheten och sorgen. Liksom bristen på illusioner. ”Det är när man ger upp hoppet, som bra saker kan hända”, förklarar Rosa. ”Det är en tröst.”

De plågsamma minnena från tiden i förintelselägret Auschwitz – ”House witch?” säger Momo frågande – påverkar fortfarande Madame Rosa. Ibland blir de henne övermäktiga och hon tar då sin tillflykt till ett hemligt rum i källaren. ”Det är hennes Batmangrotta”, förklarar Iosif, ett av de andra barnen som bor hos Rosa. Åldern gör sig alltmer påmind genom Rosas bristande fysiska och mentala hälsa, vilket oroar hennes vänner. Själv vill hon inte sluta sina dagar på sjukhus och ingår därför en pakt med Momo. ”För även om du är tuff, och ibland en liten skit, vet jag att du håller ord.”

Tyvärr skyndar filmen ibland lite för fort och blir därför onödigt ytlig. Det finns flera tillfällen där jag önskat att regissören Ponti vågat stanna kvar för att fördjupa berättelsen och dialogen. Det gäller bland annat samtalen mellan Hamil och Momo. ”Tro är som kärlek ”, säger Hamil vid ett tillfälle, men får tyvärr ingen chans att utveckla det.                      

Men Med livet framför sej är ändå en fin och empatisk berättelse, full av bra skådespelarinsatser. Och den ger oss, inte minst, en lika överraskande som värdig comeback av Sophia Loren.

FILM
Med livet framför sej
Regi: Edoardo Ponti
Manus: Ugo Chiti, Romain Gary
Genre: Drama
I rollerna: Sophia Loren, Ibrahima Gueye, Babak Karimi m fl
Streaming: Netflix
Betyg: 3 (av 5)

Bilder: Netflix

(Recensionen har publicerats i Dagen.)

Det här inlägget postades i Film, Kultur, Musik, Recensioner. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *